resesven

Svenska

Substantiv

Böjningar av resesven	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	resesven	resesvennen	resesvenner	resesvennerna
Genitiv	resesvens	resesvennens	resesvenners	resesvennernas

resesven u

1. (ålderdomligt, historia) assisterande ung karl som medföljde en riddare under hans resor

   1820: Markalls sömnlösa nätter:

   "Den senaste, som burit sådan håva, var Asphalinius, er resesven".

   Jämför: körsven