landtunga

Svenska

Substantiv

Böjningar av landtunga	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	landtunga	landtungan	landtungor	landtungorna
Genitiv	landtungas	landtungans	landtungors	landtungornas

lång landtunga (1.)

landtunga (2.)

landtunga

1. (naturgeografi) udde eller (delvis) mer långsmal halvö

   Jämför: näs

2. (naturgeografi) smal landremsa som förbinder två landområden

   Jämför: landbro, landbrygga, näs

Översättningar

udde eller (delvis) mer långsmal halvö

• engelska: spit ^(en)
• finska: kannas ^(fi)
• franska: langue de terre f
• ryska: переше́ек ^(ru) m
• turkiska: kıstak ^(tr)
• tyska: Landzunge ^(de) f