Se även Gang, gang’, gàng, gäng, gǎng, găng, Gāng, gāng och gång.

Danska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av gang  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gang gangen ganger gangerne
Genitiv gangs gangens gangers gangernes

gang u

  • uttal: ˈgɑŋˀ; i sammansättningar ˈgɑŋ-
  1. gång, det att gå
  2. sätt att
  3. någon saks rörelse eller funktion; persons företag eller verksamhet
  4. en av de få (i följd) fall där något sker
  5. sträcka eller (avskilt) utrymme som kan passeras, oftast till fots
  6. (bestämd) mängd av något
 
Etymologi: Fornnordiska gangr, avlett av verbet gange "gå".

Nederländska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av gang  Singular Plural
maskulinum
Nominativ gang gangen

gang

  1. korridor
  2. rätt (måltid)

Tyska redigera

Verb redigera

gang

  1. böjningsform av gehen