fall
Svenska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av fall | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | fall | fallet | fall | fallen |
Genitiv | falls | fallets | falls | fallens |
fall
- (mekanik, konkret) neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla
- Som tur var klarade datorn fallet från bordet.
- Besläktade ord: falla, fallen, fälla
- Sammansättningar: fallbesegra, fallfrukt, fallfärdig, fallgrop, fallhöjd, fallolycka, fallrep, fallrörelse, fallseger, fallskada, fallskärm, fallucka, fallverk, fallvind, knäfall, prisfall, snöfall, stjärnfall, takfall, vattenfall
- Fraser: fritt fall
- (abstrakt) snabb och kraftig minskning av något värde
- Ekonomin befann sig en stund i fritt fall.
- Sammansättningar: börsfall, kursfall, spänningsfall, temperaturfall
- någonting som inträffar eller har inträffat; liten avgränsad del av historian
- I så fall vill jag avbryta operationen.
- Jämför: affär, exempel, händelse, tilldragelse, incident
- Sammansättningar: dödsfall, fallstudie, ifall, normalfall, nödfall, olycksfall, specialfall
- Fraser: i annat fall, i alla fall, i så fall, i bästa fall, i fall, i vanliga fall, i varje fall, i vart fall, i vissa fall
- (juridik, medicin, polisväsen) formell uppgift (utlöst av en tidigare händelse) som ska utredas, lösas eller åtgärdas
- Läkare under utbildning studerar många olika fall.
- Polisen tänker förmodligen lägga ned fallet i brist på bevis.
- Jämför: klient, mål, patient, patientärende, rättsprocess, ärende
- Sammansättningar: aidsfall, fallbeskrivning, försäkringsfall, rättegångsfall, rättsfall, sjukdomsfall, vårdfall
- (politik, militärt, historia) (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro
- Oströmerska rikets historia slutar med Konstantinopels fall år 1453.
- Misstaget ledde till regeringens fall.
- Besläktade ord: falla, fallen, fälla
- Jämför: undergång, besegran
- Fraser: bringa någon på fall, få någon på fall
- Antonymer: uppgång, uppkomst
- (sjöfart) tåg som används för att hissa segel
- (skogsbruk) hygge, område där skogen har fällts
- Synonymer: fälla
- Sammansättningar: (övriga, kan även tillskrivas verbet "falla") utfall, sönderfall, överfall, överfallsvärn
Översättningar redigera
(mekanik) neråtriktad rörelse
någonting som inträffar
(polisväsen, juridik, medicin) formell uppgift
(politik, militärt, historia) slut på tillvaro
Verb redigera
fall
- böjningsform av falla
Bretonska redigera
Adjektiv redigera
fall
Engelska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av fall | Singular | Plural |
---|---|---|
Nominativ | fall | falls |
Genitiv | fall's | falls' |
fall
- fall; neråtriktad rörelse
- fall; minskning, nedgång
- fall; besegran; slut på tillvaro
- (amerikansk engelska) höst
- Synonymer: autumn (brittisk engelska)
Verb redigera
Böjningar av fall | Singular | Plural | |
---|---|---|---|
1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
Presens | fall | falls | fall |
Preteritum | ◀ | fell | ▶ |
Perfektparticip | ◀ | fallen | ▶ |
Presensparticip | ◀ | falling, vard. fallin' | ▶ |
fall
Isländska redigera
Substantiv redigera
Böjningar av fall | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | fall | fallið | föll | föllin |
Ackusativ | fall | fallið | föll | föllin |
Dativ | falli | fallinu | föllum | föllunum |
Genitiv | falls | fallsins | falla | fallanna |
- Sammansättningar: áhrifsfall, ávarpsfall, deildarfall, eignarfall, fjarverufall, íferðarfall, nefnifall, nærverufall, samvistarfall, staðarfall, sviftifall, tilgangsfall, tækisfall, úrferðarfall, verufall, þágufall, þolfall