störtning

Svenska

Substantiv

Böjningar av störtning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	störtning	störtningen	störtningar	störtningarna
Genitiv	störtnings	störtningens	störtningars	störtningarnas

störtning

1. händelsen att någonting faller snabbt
2. händelsen att ett flygplan kraschar

   Synonymer: flygkrasch, flygplanskrasch

Översättningar

händelsen att någonting faller snabbt

• tyska: Absturz ^(de) m, Sturz ^(de) m

händelsen att ett flygplan kraschar

• tyska: Absturz ^(de) m