Svenska redigera

Substantiv redigera

vajsing

  1. (stockholmsslang) fel
    2007 (19 okt): En löjligare syn får man leta efter (Aftonbladet):
    Dessutom är det vajsing på snäckan, så han måste trycka snäckan mot örat för att över huvud taget höra.
    1980: Stadsbrevbärarens ensamhet, Ken Wirde:
    Dom där finnarna är det krut i, ingen svarar på det lilla svenska tilltal dom är förmögna till så då strejkar dom istället om det är nån vajsing...

Etymologi redigera

Av vaj, Stockholmsuttal av varg.

Översättningar redigera