Svenska

redigera
Böjningar av uttrycka  Aktiv Passiv
Infinitiv uttrycka uttryckas
Presens uttrycker uttrycks (uttryckes)
Preteritum uttryckte uttrycktes
Supinum uttryckt uttryckts
Imperativ uttryck
Particip
Presens uttryckande, uttryckandes
Perfekt uttryckt

uttrycka

  • uttal: ²ʉ̀ː(t)ˌtrʏka
  1. ge uttryck för; framställa utåt en tanke e.dyl. i en yttre (vanligtvis språklig) form; yttra
    Han uttryckte sitt missnöje.
  2. (reflexivt: uttrycka sig) uttala eller formulera sig på ett visst sätt i ord
    Han uttryckte sig mycket kortfattat.
 
Etymologi: Av fornsvenska utthrykkia (”trycka ut, även utsäga”). Motsvarar ut + trycka.
Besläktade ord: uttryck

Översättningar

redigera