Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av utljudsskärpning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utljudsskärpning utljudsskärpningen utljudsskärpningar utljudsskärpningarna
Genitiv utljudsskärpnings utljudsskärpningens utljudsskärpningars utljudsskärpningarnas

utljudsskärpning

  1. (fonetik, fonologi) det att tonande konsonanter i slutet av ord blir otonande
    2012 (10 okt): Svenska språkets struktur: fonetik, kända svårigheter i svenska som andraspråk (Linköpings Universitet), Helen Winzell:
    Utljudsskärpning handlar om tonlöshet i final ställning. Mod och vägg uttalas [mu:t] och [vεk]. (polacker, ryssar, tjecker, finnar, tyskar, turkar)
    2015: RYSKA, Läromedel i ryska för nybörjare, Del 1. Ljud och skrift (arkiverad), Magnus Dahnberg, Thomas Rosén:
    I utljud, d.v.s. sist i ett ord, övergår tonande parkonsonanter till sina tonlösa motparter. Detta kallas utljudsskärpning eller slutljudsskärpning. Förutom i ryska förekommer utljudsskärpning bl.a. i tyska, nederländska och polska.
    Synonymer: slutljudsskärpning

Översättningar redigera