urspårning

Svenska

Substantiv

Böjningar av urspårning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	urspårning	urspårningen	urspårningar	urspårningarna
Genitiv	urspårnings	urspårningens	urspårningars	urspårningarnas

urspårning

1. händelsen att ett tåg (eller dylikt) spårar ur, det vill säga åker av spåret och hamnar med hjulen utanför rälsen

   På grund av urspårningen blev spåren obrukbara; under den vecka som reparationerna upptog fick vi i stället åka buss hela vägen.

Synonymer

• tågurspårning (förtydligande att det rör sig om ett tåg som spårat ur)

Översättningar

det att tåg spårar ur

• bokmål: avsporing m
• engelska: derailment ^(en)
• franska: déraillement ^(fr) m
• tjeckiska: vykolejení ^(cs) n
• tyska: Entgleisung ^(de) f