Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av tillgripa  Aktiv Passiv
Infinitiv tillgripa tillgripas
Presens tillgriper tillgrips (tillgripes)
Preteritum tillgrep tillgreps
Supinum tillgripit tillgripits
Imperativ tillgrip
Particip
Presens tillgripande, tillgripandes
Perfekt tillgripen

tillgripa

  1. olovligt ta och använda något utan avsikt att sätta sig i permanent besittning av föremålet
    Han tillgrep en cykel.
    Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1400-talet, av fornsvenska tilgripa.
    Besläktade ord: tillgrepp