tillgripa

Svenska

Verb

Böjningar av tillgripa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	tillgripa	tillgripas
Presens	tillgriper	tillgrips (tillgripes)
Preteritum	tillgrep	tillgreps
Supinum	tillgripit	tillgripits
Imperativ	tillgrip	–
Particip
Presens	tillgripande, tillgripandes
Perfekt	tillgripen

tillgripa

1. olovligt ta och använda något utan avsikt att sätta sig i permanent besittning av föremålet

   Han tillgrep en cykel.

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1400-talet, av fornsvenska tilgripa.

   Besläktade ord: tillgrepp