tíęndt

Bottniska

Räkneord

tíęndt n

• uttal: tìːənt/, /tœ̀ʏ̯ːʊnd/, /tìːɐnd

1. tionde

Etymologi: Av fornnordiska tíundi, av urgermanska *tehundô, av urindoeuropeiska *déḱm̥tō

Grammatik: Som substantiv: tíęndt’n, tíęndtę, tíęndteð