svindla
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av svindla | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | svindla | svindlas |
Presens | svindlar | svindlas |
Preteritum | svindlade | svindlades |
Supinum | svindlat | svindlats |
Imperativ | svindla | – |
Particip | ||
Presens | svindlande, svindlandes | |
Perfekt | svindlad | |
svindla
- (intransitivt) erfara svindel, känna yrsel; ofta men inte alltid opersonligt
- Det svindlade för mig. Min hjärna brände.
- Det svindlade för ögonen på honom och han var nära att svimma.
- Ty icke kunde vi väl – tanken svindlade – själva ha berusat oss till oigenkännlighet och kommit i envig?
- Men stundom var det som om en slöja drogs undan mig, och jag såg verkligheten, så djupt under mig, att jag svindlade – och föll.
- Hans spel hade stigit så högt, att han svindlade inför ljus och prakt och härlighet.
- (transitivt) bedra, lura (på pengar)
Översättningar
redigeraerfara svindel, känna yrsel
- bokmål: svimle
bedra, lura (på pengar)
- bokmål: svindle (no)
- tyska: schwindeln (de)