ståndrätt

Svenska

Substantiv

Böjningar av ståndrätt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ståndrätt	ståndrätten	ståndrätter	ståndrätterna
Genitiv	ståndrätts	ståndrättens	ståndrätters	ståndrätternas

ståndrätt u

1. (juridik, krigsrätt) främst under krig eller uppror inrättad specialdomstol, som efter en förenklad rättegång utdömer omedelbara straff (vanligen dödsstraff)

Översättningar

främst under krig inrättad specialdomstol, som efter en förenklad rättegång utdömer omedelbara straff

• polska: sąd polowy m
• tyska: Standgericht ^(de) n