skuffelse

Svenska

Substantiv

Böjningar av skuffelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skuffelse	skuffelsen	skuffelser	skuffelserna
Genitiv	skuffelses	skuffelsens	skuffelsers	skuffelsernas

skuffelse

1. besvikelse, ej ha motsvarat förväntningarna, något som orsakar grämelse

   Etymologi: Substantivering av verbet skuffa.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: skuffelse
• engelska: disappointment ^(en)
• polska: rozczarowanie ^(pl)
• tyska: Enttäuschung ^(de) f

Bokmål

Substantiv

Böjningar av skuffelse	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skuffelse	skuffelsen	skuffelser	skuffelsene
Genitiv	skuffelses	skuffelsens	skuffelsers	skuffelsenes

skuffelse m

1. besvikelse, förhoppning eller förväntning har inte infriats

Danska

Substantiv

Böjningar av skuffelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skuffelse	skuffelsen	skuffelser	skuffelserne
Genitiv	skuffelses	skuffelsens	skuffelsers	skuffelsernes

skuffelse

1. besvikelse

   Besläktade ord: skuffe

Nynorska

Substantiv

Böjningar av skuffelse	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skuffelse	skuffelsen	skuffelsar	skuffelsane

skuffelse m

1. besvikelse

   Synonymer: vonbrot