Tyska redigera

Verb redigera

Konjugation för runzeln 

Hjälpverb: haben

Infinitiv runzeln
Presensparticip runzelnd
Perfektparticip gerunzelt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich runzle
runzel
runzele 
du runzelst  er, sie, es runzelt 
Plural wir runzeln  ihr runzelt  sie runzeln 
Preteritum Singular ich runzelte  du runzeltest  er, sie, es runzelte 
Plural wir runzelten  ihr runzeltet  sie runzelten 
Imperativ
Singular - runzel
runzle
runzele !
-
Plural - runzelt ! runzeln Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich runzele  du runzelest  er, sie, es runzele 
Plural wir runzeln  ihr runzelet  sie runzeln 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich runzelte  du runzeltest  er, sie, es runzelte 
Plural wir runzelten  ihr runzeltet  sie runzelten 

runzeln

  1. rynka, skrumpna
    Er runzelt die Stirn.
    Han rynkar pannan.
    Besläktade ord: Runzel, runzelig