Bottniska redigera

Substantiv redigera

roðning f

  1. uppröjd mark eller äng, nyodling
    Dem bó søð i roðningĕnn.
    De bor söder i röjningen.
    Etymologi: Av fornnordiska ruðningr; jämför danska rydning, norska rudning.
    Jämför: nýland