resvirke

Svenska

Substantiv

Böjningar av resvirke	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	resvirke	resvirket
Genitiv	resvirkes	resvirkets

resvirke

1. stående (upprest) timmer (virke) i en byggnad, exempelvis en stavkyrka, till skillnad från liggande stockar i vanliga timrade hus

   Denna kyrka är äfven uppförd af resvirke och beklädd med spån.