Svenska

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av randig  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum randig
Neutrum randigt
Bestämd
singular
Maskulinum randige
Alla randiga
Plural randiga
  Predikativt
Singular Utrum randig
Neutrum randigt
Plural randiga
Kompareras inte.
Adverbavledning (randigt)?

randig

  1. som har ett mönster som åtminstone ungefär består av många smala och (obegränsat) långa rektanglar bredvid varandra, med fixt avstånd mellan dem
    Hon bar en randig tröja.
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1548.[1]
    Sammansättningar: blårandig
    Se även: prickig, rutig

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "randig"