Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av pöbelspråk  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ pöbelspråk pöbelspråket
Genitiv pöbelspråks pöbelspråkets

pöbelspråk n

  1. (nedsättande) grovt, vårdslöst eller oslipat sätt att använda språket; språkbruk förknippat med uttryck uppkomna genom brist på eller avsaknad av bildning och kunskap
    1824 (28 aug): Prosten Dahlins til Consistorium ingifne förswarsskrift mot Torparen Hallströms angifwelser är af följande innehåll (Argus den IV):
    Än mera motbjudande blir striden, då man anfalles med så ytterlig tygellöshet i skrifsätt, at Angifwaren genom sitt wilda Pöbelspråk oemotsägligt ådagalägger at han känner sig lika litet bunden af anständighetens lagar och af aktning för sig sjelf, som af wördnad för de myndighet til hwilken han talar, och af undseende för den han angriper.
    1920 (5 nov): Arbetarna emellan. (Örnsköldsviks Allehanda):
    Det är för övrigt helt enkelt en skam för Sveriges arbetare att tillåta en del högröstade ansvarslösa sprakfålar ohejdat få genom detta pöbelspråk förlöjliga sin egen klass.
    Synonymer: grovspråk, smädesspråk, slangspråk (till viss del)
    Hyperonymer: talspråk
    Jämför: förbrytarspråk, slangspråk
    Se även tesaurus: Förbannelse, Ohövlighet, Plebej, Osmak, Språkfel, Ordvarietet