Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av ordonnans  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordonnans ordonnansen ordonnanser ordonnanserna
Genitiv ordonnans ordonnansens ordonnansers ordonnansernas

ordonnans u

  1. militär med uppgift att framföra order eller rapporter
    Etymologi: Från tyska Ordonnanz, från franska ordonnance, av franska ordonner (”anordna”) + suffixet -ance.[1]
    Sammansättningar: ordonnansofficer

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk etymologisk ordbok: "ordonnans"