maktbegär

Svenska

Substantiv

Böjningar av maktbegär	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	maktbegär	maktbegäret
Genitiv	maktbegärs	maktbegärets

maktbegär

1. (skadligt) begär efter makt åt sig själv eller sin egen organisation

   2006 (28 mars): Svårt att välja partner för Ukrainas president (SvD):

   Men Timosjenkos maktbegär saknar gränser och hon tycks trivas bäst när det stormar kring henne.

   2012 (17 april): Kate Millett: ”Sexualpolitiken” (DN):

   Det ena var att visa hur stor roll maktbegäret spelade i manliga sexskildringar som hittills bara setts som sexuella.

   Användning: maktbegär och makthunger är till större delen synonyma. En liten skillnad i praktisk användning kan dock urskiljas: maktbegär används hellre än makthunger när det gäller makt i personliga relationer. När det gäller politisk makt fungerar både maktbegär och makthunger.

Översättningar

Översättningar

• danska: magtbegær n
• finska: vallanhimo ^(fi)
• tyska: Machtgier ^(de) f