Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av mässa  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mässa mässan mässor mässorna
Genitiv mässas mässans mässors mässornas
Som förled i sammansättningar används mässo- eller mäss-.

mässa

  1. ett "större" firande av gudstjänst
    Sammansättningar: valborgsmässoafton, mässoffer, högmässa, krismamässa, kyndelsmässodagen, levithögmässa, votivmässa
  2. stor utställning av varor (och försäljning)
    Synonymer: utställning
    Sammansättningar: bokmässa, gymnasiemässa, spelmässa, byggmässa, teknikmässa, mässbesökare
 
Etymologi: Av fornsvenska mæssa, ett medeltida lån av latinska missa.[1]

Översättningar

redigera
Böjningar av mässa  Aktiv
Infinitiv mässa
Presens mässar
Preteritum mässade
Supinum mässat
Imperativ mässa
Particip
Presens mässande, mässandes
Perfekt

mässa

  1. sjungande eller talande hålla mässa (gudstjänst), leda liturgi
    Diakonen mässade dagens epistel.
    Han mässade som en riktig biskop.
    Kyrkoherden är en liten fet och rund bondpräst, röker sin pipa, [...] predikar och mässar, som det sägs, ganska väl
    Han mässade på latin och skulle ha folk att bikta, förr än vi gick till Herrans bord, och då drack han vinet själv, så att en fattig kristen icke fick smaka’t.
    och om man mässade på svenska eller finska, sjöng man ännu på latin några kärvordna psalmer, som man ej kunnat förmå sig att utbyta mot nya på modersmålet.
    De trätte och processade. Om friden prosten mässade — det var som vått på gäss.
    där ringer blåklockorna, där predikar de vördiga tallarna, där mässar forsen med sitt svall, där spelar vindarna orgel i trädens grenar
  2. prata högt och länge, föreläsa, orera
 
Etymologi: Av fornsvenska mæssa, ett medeltida lån av latinska missa.[2]

Källor

redigera
  1. Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "mæssa", läst 2020-12-28
  2. Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "mæssa", läst 2020-12-28