Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av lystmäte  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lystmäte lystmätet lystmäte lystmäten
Genitiv lystmätes lystmätets lystmätes lystmätens

lystmäte

  1. tillräckligt mängd för att tillfredställa ens begär
    1935: Av samma blod, Agnes von Krustenstjerna:
    Petras evigt längtande hjärta skulle inte få sitt lystmäte.
    1999: Det hemliga namnet, Inger Edelfeldt:
    Det enda jag kan göra när den kommer är kanske att gå in i den så skamlöst och intensivt att jag kan få mitt lystmäte av känslan och sedan gå ut igen.
    Vanliga konstruktioner: få sitt lystmäte av något
    Etymologi: Av fornsvenska lustmæti. Av lust och -mäte, avledning av mat. Jämför innanmäte och isländska -meti.