líð

Se även lið och lid.

Bottniska

Substantiv

Böjningar av líð	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	líð	líðę̆	líd	líden
Dativ		líden		lídom

líð f

• uttal: /líː/

1. lid; moränbeklädd, ofta skogbevuxen bergssluttning

   Etymologi: Av fornnordiska hlíð.

   Sammansättningar: baklíð