koriander

Svenska

Substantiv

Böjningar av koriander 1	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	koriander	koriandern	koriandrar	koriandrarna
Genitiv	korianders	korianderns	koriandrars	koriandrarnas

Böjningar av koriander 2	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	koriander	koriandern
Genitiv	korianders	korianderns

koriander

1. en art (Coriandrum sativum) inom växtfamiljen flockblommiga växter (Apiaceae); individ av arten koriander
2. krydda bestående av delar från växten koriander

Etymologi: Från latinska coriandrum, av grekiska κορίαννον (koríannon), κορίανδρον (koríandron).

Sammansättningar: korianderfrö, korianderblad

Översättningar

arten Coriandrum sativum

• bokmål: koriander ^(no)
• danska: koriander ^(da)
• engelska: coriander ^(en), cilantro ^(en), Chinese parsley ^(en)
• finska: korianteri ^(fi)
• franska: coriandre ^(fr)
• galiciska: coandro ^(gl) m, coriandro ^(gl) m
• italienska: coriandolo ^(it) m
• latin: coriandrum n
• polska: kolendra ^(pl) f
• portugisiska: coentro ^(pt) m
• rumänska: coriandru ^(ro) m
• ryska: кориа́ндр ^(ru) m, кинза́ ^(ru) f
• slovenska: koriander ^(sl)
• spanska: cilantro ^(es) m, coriandro m
• turkiska: kişniş ^(tr)
• tyska: Koriander ^(de)
• ungerska: koriander ^(hu)

Krydda

• finska: korianteri ^(fi)
• turkiska: kişniş ^(tr)
• tyska: Koriander ^(de)

Bokmål

Substantiv

koriander

1. koriander (Coriandrum sativum)
2. (kryddor) koriander

Danska

Substantiv

Böjningar av koriander	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	koriander	korianderen	koriandere	korianderne
Genitiv	korianders	korianderens	korianderes	koriandernes

koriander

• uttal: kɒiˈanˀdʌ

1. koriander (Coriandrum sativum)

   Sammansättningar: korianderfrø

2. (kryddor) koriander

Slovenska

Substantiv

koriander

1. koriander (Coriandrum sativum)

Ungerska

Substantiv

koriander

1. koriander (Coriandrum sativum)

   Etymologi: Av tyska Koriander.