knytnäve

Svenska

Substantiv

Böjningar av knytnäve	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knytnäve	knytnäven	knytnävar	knytnävarna
Genitiv	knytnäves	knytnävens	knytnävars	knytnävarnas

knytnäve, sedd från insidan

knytnäve

1. knuten hand, när handens fingrar vänds mot handflatan så att handen kan ses som en fast kropp

   Etymologi: Av fornsvenska knytter nævi.

Översättningar

knuten hand

• arabiska: قَبْضَة f (qabḍa)
• belarusiska: кула́к ^(be) m
• bokmål: knyttneve ^(no) m
• engelska: fist ^(en)
• finska: nyrkki ^(fi)
• franska: poing ^(fr) m
• isländska: hnefi ^(is) m
• italienska: pugno ^(it) m
• japanska: 拳 ^(ja) (こぶし, kobushi)
• koreanska: 주먹 ^(ko) (jumeok)
• litauiska: kumštis m
• nederländska: vuist ^(nl) u
• nynorska: knyttneve m
• polska: pięść ^(pl) f
• ryska: кула́к ^(ru) m
• spanska: puño ^(es) m
• turkiska: yumruk ^(tr)
• tyska: Faust ^(de) f
• ukrainska: кула́к ^(uk) m