kitslighet
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av kitslighet | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | kitslighet | kitsligheten | kitsligheter | kitsligheterna |
Genitiv | kitslighets | kitslighetens | kitsligheters | kitsligheternas |
- det att någon lätt blir retad eller irriterad
- 2006 (12 februari): Karikatyrens utveckling har varit smärtsam (Svenska Dagbladet), Lena Johannesson:
- När det gäller bilden av oss själva har vi sällan något större mått av humor eller tolerans, och så kan man kanske summera kungens kitslighet inför satirtecknare och press, fast det i eftervärldens ögon ter sig som maktfullkomlighet.
- När det gäller bilden av oss själva har vi sällan något större mått av humor eller tolerans, och så kan man kanske summera kungens kitslighet inför satirtecknare och press, fast det i eftervärldens ögon ter sig som maktfullkomlighet.
- Synonymer: snarstuckenhet
- 2006 (12 februari): Karikatyrens utveckling har varit smärtsam (Svenska Dagbladet), Lena Johannesson:
- det att irritera, reta eller trakassera någon; det att söka bråk
- 1788 (26 april): Til författaren av Skönhetens Grafskrift (Fahlu weckoblad):
- Det är icke af kitslighet, ännu mindre af afund eller hat till det bättre wettet som jag fattat til pennan.
- Det är icke af kitslighet, ännu mindre af afund eller hat till det bättre wettet som jag fattat til pennan.
- 1880: Fria lekar, Lars Mauritz Törngren:
- [I] fall det skulle förekomma, att en stark yngling skulle af kittslighet kränka en kamrat, som vore för svag att emot honom uppträda i en dylik kamp [slagsmål], så finnes alltid någon eller några, som känna sig manade att träda i den förorättades plats och upptaga striden.
- [I] fall det skulle förekomma, att en stark yngling skulle af kittslighet kränka en kamrat, som vore för svag att emot honom uppträda i en dylik kamp [slagsmål], så finnes alltid någon eller några, som känna sig manade att träda i den förorättades plats och upptaga striden.
- 1913: Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt, Frigga Carlberg:
- Om kvinnorna fingo politisk rösträtt, så skulle de av ren kitslighet rösta emot sina män och följden skulle bli familjetvister och äktenskapsupplösning utefter hela linjen.
- Om kvinnorna fingo politisk rösträtt, så skulle de av ren kitslighet rösta emot sina män och följden skulle bli familjetvister och äktenskapsupplösning utefter hela linjen.
- 1788 (26 april): Til författaren av Skönhetens Grafskrift (Fahlu weckoblad):