kännare

Svenska

Substantiv

Böjningar av kännare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kännare	kännaren, vard. kännarn	kännare	kännarna
Genitiv	kännares	kännarens, vard. kännarns	kännares	kännarnas

kännare

1. konnässör

   Etymologi: Av känna + -are.

   Sammansättningar: filmkännare, islamkännare, kinakännare, konstkännare, kännarblick, kännarmin, människokännare, svampkännare, vinkännare

   Se även tesaurus: Särskiljande, Kunnighet, Lärd

Översättningar

konnässör

• engelska: connoisseur ^(en)
• franska: connaisseur ^(fr)
• tyska: Kenner ^(de) m, Kennerin ^(de) f