jämra

Svenska

Verb

Böjningar av jämra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	jämra	jämras
Presens	jämrar	jämras
Preteritum	jämrade	jämrades
Supinum	jämrat	jämrats
Imperativ	jämra	–
Particip
Presens	jämrande, jämrandes
Perfekt	–

jämra

1. (reflexivt: jämra sig) ge uttryck för sin smärta, sorg eller oro med kvidande, gnällande ljud

   1904: På bryggorna (Herr Arnes penningar ), Selma Lagerlöf:

   Hon jämrade sig över herr Arne och hans folk, och hon klagade över att hon hade mist alla dem, som stodo henne nära.

   Vanliga konstruktioner: jämra sig

   Synonymer: kvillra, gruva, lamentera, klaga, gnälla, kvida, stöna

   Besläktade ord: bejämra, jämmer, jämmer och elände, jämmerligt, jämmerligen, jämrande

Översättningar

göra kvidande, gnällande ljud

• engelska: wail ^(en), groan ^(en), whine ^(en), moan ^(en)
• finska: vaikeroida ^(fi)
• polska: jęczeć ^(pl), stękać ^(pl), biadać, biadolić
• turkiska: inlemek ^(tr)
• tyska: jammern ^(de)