inlärning

Svenska

Substantiv

Böjningar av inlärning	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	inlärning	inlärningen
Genitiv	inlärnings	inlärningens

inlärning u

1. det att inlära eller lära in

   Efter inlärningen av registreringssystemet har arbetet ej varit mer tröttande än att det kunnat ske i tvåtimmarspass.

   Arbetsövningarna bör befordra inlärningen av fasta kunskaper och färdigheter.

   Man låter försökspersonen lära sig en stavelseserie och så efter en tid ånyo lära sig den; differensen i antalet repetitioner mellan första och andra inlärningen bliver tydligen ett mått på residuerna av den första inlärningen vid tiden för den andra.

   Synonymer: inlärande

   Sammansättningar: djupinlärning, inlärningsförmåga, inlärningskurva, inlärningsmaterial, inlärningsmetod, inlärningsprocess, inlärningspsykologi, inlärningsstudio, inlärningssvårighet, maskininlärning

Översättningar

det att inlära eller lära in

• engelska: learning ^(en)