Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av gränsa  Aktiv Passiv
Infinitiv gränsa gränsas
Presens gränsar gränsas
Preteritum gränsade gränsades
Supinum gränsat gränsats
Imperativ gränsa
Particip
Presens gränsande, gränsandes
Perfekt gränsad

gränsa

  1. (politik, med prepositionen "till": gränsa till) ha gemensam gräns med
    Sverige gränsar till Finland i öster.
  2. (överfört, med prepositionen "till": gränsa till) komma nära en annan eller abstrakt gräns; vara nära att överskrida någon social gräns
    Fraser: med till visshet gränsande sannolikhet
    Svordomarna mot domaren gränsade till att få målvakten utvisad från fotbollsplan.
 
Besläktade ord: angränsa, avgränsa, begränsa, gräns

Översättningar redigera