gag
Engelska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av gag | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | gag | gags |
| Genitiv | gag's | gags' |
gag
- något intvingat i eller runtom munnen som förhindrar talande eller skrik, munkavle
- något som hindrar yttrandet
- skämt, pik
- Synonymer: joke
- Etymologi: Äldre variant gagge, av medelengelska gaggen, möjligtvis bildat efter eller besläktat eller influerat av fornnordiska gaghals (”med huvudet bakåtkastat”), jämför dialektalt på norska gag (“bakåtböjd, krum”), av urgermanska *gaga (”bakåtböjd”).
Verb redigera
| Böjningar av gag | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | gag | gags | gag |
| Preteritum | ◀ | gagged | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | gagged | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | gagging, vard. gaggin' | ▶ |
gag
- (transitivt) förhindra någon att prata med en gag (substantiv 1)
- (transitivt) hindra yttrandet
- (transitivt) få någon att kvälja, kväva
- (transitivt) stoppa igen, blockera (ett rör)
- (intransitivt) få kväljningar
- (intransitivt) skämta, pika