Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av fullbordan  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ fullbordan fullbordan
Genitiv fullbordans fullbordans

fullbordan u

  1. det att fullbordas
    Profetian om Babylons fall hade gått i fullbordan i och med Roms förstörelse genom göterna under femte århundradet.
    Misströstom icke, att hvad Oscar härutinnan högsinnadt afsett må vinna fullbordan under Carl XV!
    1910: August Strindberg och den litterära nittiotalreklamen, Bengt Lidforss:
    Det är så bekvämt för alla rubrikmänniskor, för alla, som bygga historien av klichéernas mosaik, det kommer väl att stå — står säkert redan — i alla små läroböcker, att med Strindberg så infördes naturalismen, men när den var på upphällningen och visade sig omöjlig och landet låg i dvala och förtryck under naturalismens grymma faraoner och poesiens egendomsfolk släpades för plogen eller att köra sten till Zolaismens romanpyramider, då kom i nödens och fullbordans stund Heidenstam och Levertin och Selma Lagerlöf och förde oss åter till romantikens löftesland, så småningom till själva Jerusalem.
    Synonymer: fullbordande, färdigställande, slutförande, uppfyllelse
    Se även tesaurus: Pliktuppfyllelse, Fullbordan, Göromål, Fullkomlighet, Ankomst, Slut, Fullständighet

Översättningar redigera