flock

Svenska

Substantiv

Böjningar av flock	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	flock	flocken	flockar	flockarna
Genitiv	flocks	flockens	flockars	flockarnas

flock av rödvingetrupialer, Agelaius phoeniceus, i Kansas i USA

flock

1. grupp, klunga, skara eller samling av en viss /nämnd/ sorts djur eller (mindre vanligt) människor

   Ser du flocken av fåglar där borta?

   Arten varg jagar i flock.

2. (botanik) blomställning som karaktäriseras av att ett stort antal blommor sitter på var sitt ganska långt skaft, som alla utgår från samma punkt

Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet som fornsvenska flokker.

Sammansättningar: flockbeteende, flockblommig, flockdjur, flockinstinkt, flockledare, flockmentalitet, flocksilke, flockull, flockvarelse, flockvis, hönsflock

Se även tesaurus: Förening, Mängd, Samling, Sammanhang

Översättningar

grupp av djur

• engelska: flock ^(en) (om fåglar), herd ^(en) (om boskap), pack ^(en) (om vargar), host ^(en) (om människor), gaggle ^(en) (om gäss), legion ^(en) (om människor), murder ^(en) (om kråkor), throng ^(en), wake ^(en) (om gamar)
• franska: groupe ^(fr) m, troupeau ^(fr) m (om djur), meute ^(fr) f (om hunddjur), nuée ^(fr) f (om fåglar)
• nordsamiska: eallu
• polska: stado ^(pl) n
• spanska: manada ^(es) f
• tyska: Schar ^(de) f, Haufen ^(de) m, Herde ^(de) f, Schwarm ^(de) m, Rudel ^(de) n

blomställning

• franska: ombelle ^(fr) f
• tyska: Dolde ^(de) f

Se även

• hjord
• stim
• svärm