fjutt

Svenska

Substantiv

Böjningar av fjutt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fjutt	fjutten	fjuttar	fjuttarna
Genitiv	fjutts	fjuttens	fjuttars	fjuttarnas

fjutt

1. något mycket litet och svagt, en ynklig kraft, en lös spark

   Sammansättningar: tåfjutt

2. (oböjligt) fart, gång, fyr

   En bil med fjutt.

   Han fumlar med tändstickorna och lyckas få fjutt på en kinapuff.

Besläktade ord: fjutta, fjuttig, futtig