Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av försumlighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ försumlighet försumligheten försumligheter försumligheterna
Genitiv försumlighets försumlighetens försumligheters försumligheternas

försumlighet

  1. det att genom otillräcklig noggrannhet och slarv inte uppfylla sina plikter (vilket eventuellt är straffbart); det att vara försumlig
    Utredningen visade att läkarens försumlighet orsakade patienten bestående men.
    1876: Justitie-ombudsmannens enbets-berättelse, afgifven vid lagtima riksmötet år 1876:
    Huru än saken betraktades, yppade sig omisskänligen [sic] tecken till efterlåtenhet och försumlighet i tjenstpligters utöfvande.
    Besläktade ord: försumbar, försumlig, försumma, försummelse
    Jämför: nonchalans, uraktlåtenhet

Översättningar redigera