förbrytelse

Svenska

Substantiv

Böjningar av förbrytelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förbrytelse	förbrytelsen	förbrytelser	förbrytelserna
Genitiv	förbrytelses	förbrytelsens	förbrytelsers	förbrytelsernas

förbrytelse

1. brott (olaglig eller kriminell handling)

   Sammansättningar: krigsförbrytelse

Översättningar

brott (olaglig eller kriminell handling)

• danska: forbrydelse ^(da) u
• tyska: Verbrechen ^(de) n, Straftat ^(de) f