Svenska

redigera
Böjningar av erövra  Aktiv Passiv
Infinitiv erövra erövras
Presens erövrar erövras
Preteritum erövrade erövrades
Supinum erövrat erövrats
Imperativ erövra
Particip
Presens erövrande, erövrandes
Perfekt erövrad

erövra

  1. underlägga sig eller komma i kontroll över något, speciellt då det görs med hjälp av militärmakt
    1811: Svea, Esaias Tegnér:
    Led flodens böljor kring som tamda undersåter,
    och inom Sverges gräns eröfra Finland åter!
    Besläktade ord: erövrare, erövring

Översättningar

redigera