BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av ełd’  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ełd’ ełde ełd’ ełda
Dativ   ełden   ełdum

ełd’ n

  1. kull av ungar, en hop med fågelungar, som hör till samma bo[1]
    Jag sá ið hvurrełd’.
    Jag såg en orrkull.
    Etymologi: Av fornnordiska eldi "avkomma"; besläktat med ełas.
    Användning: Säges mest endast om fågelungar.
    Sammansättningar: fugłełd’, hvurrełd’

VerbRedigera

ełd’

  1. böjningsform av ełi

KällorRedigera

  1. Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.