doba

Bosniska

Substantiv

Böjningar av doba	Singular	Plural
Nominativ	doba	doba
Genitiv	doba	doba
Dativ	dobu	dobima
Ackusativ	doba	doba
Vokativ	doba	doba
Lokativ	dobu	dobima
Instrumental	dobom	dobima

doba n

• uttal: dôːba

1. (tidsuttryck) längre tidsperiod som kännetecknar utvecklingen av en kultur, civilisation och Jorden; tidsålder, epok, era
2. (tidsuttryck) del av ett år

   Jämför: godišnje doba

3. (tidsuttryck) del av en dag
4. (tidsuttryck) dygn

Polska

Substantiv

doba f

1. dygn