collar

Engelska

Substantiv

Böjningar av collar	Singular	Plural
Nominativ	collar	collars
Genitiv	collar's	collars'

collar

1. krage

   Sammansättningar: blue-collar, white-collar, pink-collar, collar-bone, dog-collar

2. halsring
3. hinder

Etymologi: Av fornfranska coler, av latinska collare (”halsband”).

Verb

Böjningar av collar	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	collar	collars	collar
Preteritum	◀	collared	▶
Perfektparticip	◀	collared	▶
Presensparticip	◀	collaring, vard. collarin'	▶

collar

1. fatta i kragen
2. förse med halsring
3. gripa, anhålla
4. (vardagligt) knycka, hugga