Spanska

redigera

balbucir

  1. (intransitivt, transitivt) stamma, mumla, läspa; tala med talfel
    Grammatik: Verbet balbucir är defekt: det saknas form i presens subjunktiv och första person singular presens indikativ, som ersätts med formerna från verbet balbucear.
    Synonymer: balbucear
    Etymologi: Av latinska balbutīre.