asasläkte

Svenska

Substantiv

Böjningar av asasläkte	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	asasläkte	asasläktet
Genitiv	asasläktes	asasläktets

asasläkte n

1. (nordisk mytologi, mindre vanligt) asasläkt

   1917 (19 aug): Hos den svenske föregångsmannen i medicinalväxtodling. (Svenska Dagbladet):

   Därifrån hämtades med de högstas medgifvande läkemedel mot gudarnas krämpor och kanske någon gång äfven mot svårare åkommor inom människovärlden, och våra nordiska Idunsäpplen som höllo asasläktet ungt hade utan tvifvel burits af en ympkvist där nerifrån.

   Användning: Jämför användningen av en släkt och ett släkte. Meningsbetydelsen har i denna sammansättning jämnats ut något.

Översättningar

se asasläkt