acklamation
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av acklamation | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | acklamation | acklamationen | acklamationer | acklamationerna |
| Genitiv | acklamations | acklamationens | acklamationers | acklamationernas |
acklamation
- beslutsmetod där en församling fattar ett beslut utifrån en samfälld viljeyttring utan votering/rösträkning; bifallsrop (av en församling), allmänt bifall/instämmande
- Förslaget antogs med acklamation från de närvarande ledamöterna.
- Med acklamation skulle beslutet kunna framstå som enigt, så därför valde hon att begära votering.
- Vanliga konstruktioner: (ett beslut tas) med acklamation
- Användning: Ovanligt i bestämd form eller pluralis.
- Jämför: bifallsyttring, exklamation, jarop, proklamation, samtycke, godkännande
Etymologi redigera
Av franska acclamation, ytterst från latin acclamatio, bildat av ad- till och clamare ropa.[1] [2]
Översättningar redigera
Översättningar
- albanska: aklamacion, aprovim (sq)
- bokmål: akklamasjon (no) m
- engelska: acclamation (en)
- franska: acclamation (fr) f
- ryska: приве́тственный во́зглас m, шу́мное одобре́ние n
- tyska: Akklamation (de) f, Zuruf (de) m, Beifall (de) m, Abstimmung durch Handzeichen f
Källor redigera
- ↑ Svensk etymologisk ordbok: "acklamation"
- ↑ Svenska Akademiens ordbok: "acklamation"