Ingeborgh

Fornsvenska

Substantiv

Ingeborgh f

1. ett kvinnonamn (motsvarande nusvenska Ingeborg)

   Etymologi: Från runsvenska Ingiborg. Jämför forndanska Ingiburgh. Ett nordiskt variationsnamn bestående av Inge- och -borgh, en efterled bildad till ett verb med betydelsen "bärga, rädda, hjälpa". Bindevokalen i förleden varierade mellan -e- -i- och sällsynt -a-. En sidoform till Ingeborgh är fornsvenska Ingebærgh eller -biorgh, med motsvarighet i fornnordiska Ingibjǫrg. Under medeltiden var Ingeborgh ett av det mest brukade inhemska namnen i Sverige, främst som ett högreståndsnamn, som spred sig till frälset och allmogen.