återkallelse

Svenska

Substantiv

Böjningar av återkallelse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	återkallelse	återkallelsen	återkallelser	återkallelserna
Genitiv	återkallelses	återkallelsens	återkallelsers	återkallelsernas

återkallelse u

1. handlingen att återkalla något

   Om således fullmakten stått att läsa i en tidning, skall återkallelsen införas i samma tidning.

   Av dessa återkallelser träffades många bland högadeln.

   Synonymer: återkallande

   Etymologi: Av fornsvenska aterkallilse.

   Besläktade ord: återkalla, återkallelig

   Se även tesaurus: Botfärdighet, Frikallelse, Försumlighet, Avbön, Förkastelse, Avsägelse, Annullering, Återställelse, Upphörande, Obeständighet, Obeslutsamhet, Ovillighet, Utplåning, Förnekelse, Oenighet, Tvivel, Tillbakagång, Avstannande