Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av vinna  Aktiv Passiv
Infinitiv vinna vinnas
Presens vinner vinns (vinnes)
Preteritum vann vanns
Supinum vunnit vunnits
Imperativ vinn
Particip
Presens vinnande, vinnandes
Perfekt vunnen

vinna

  1. (generellt) (genom slumpmässig tur, skicklighet och/eller ansträngning) uppnå eller erhålla ett (till sin egen fördel) positivt eller värdefullt resultat /inom exempelvis en tävling, konflikt eller tvist/ gentemot en motståndare eller motpart (som då förlorar)
    För att vinna en match i taekwondo måste antingen du få fler poäng än din motståndare eller motståndaren bli diskvalificerad.
    Madicken vann trehundra kronor på lotteri.
    Gustav Vasa vann befrielsekriget mot Kristian Tyrann och förklarade Sverige självständigt från Kalmarunionen år 1523.
    Jag vann matematiktävlingen som enda med alla rätt på matteprovet.
    I förvaltningsdomstolen vinner myndigheter oftast mot privatpersoner.
    De flesta mediehus är oerhört intresserade av vilket parti som vinner ett val.
    Den som vinner ett tvistemål kan begära ersättning för sina rättegångskostnader av förlorande motpart.
    Jämför: dra det längsta strået
  2. spara (genom att låta något ske under så kort tid som möjligt, för så låg kostnad som möjligt, o.s.v.)
    En järnväg i undervattenstunnel under Ålands hav skulle vinna många timmar av tiden det tar att åka Finlandsfärja.
    Man kan vinna ett miljontal kronor på att sälja sitt hus för tio miljoner och köpa ett billigare för två miljoner.
 
Besläktade ord: vinnare, vinning, vinst
Fraser: trägen vinner, vinna eller försvinna, vinna tid, vinna åter, vinna över
Sammansättningar: återvinna, övervinna

Översättningar redigera