Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av tryna  Aktiv
Infinitiv tryna
Presens trynar
Preteritum trynade
Supinum trynat
Imperativ tryna
Particip
Presens trynande, trynandes
Perfekt

tryna

  1. slöa, maska, smita undan arbete, skolka, arbeta långsamt; sova
    Den tysta eller öppna överenskommelsen mellan arbetarna att »tryna» i arbetet, d. v. s. att med uppsåt arbeta så långsamt, att ett verkligen ärligt dagsarbete ej åstadkommes, är överallt gängse inom industrin och är synnerligen vanlig inom byggnadsbranschen.
    Besläktade ord: trynare, tryneri
    Etymologi: Som en gris, använda trynet.
  2. (värmländska) variant av tryne
  3. (åländska) att fråga skamlöst

Bokmål redigera

Substantiv redigera

tryna

  1. böjningsform av tryne

Engelska redigera

Förkortning redigera

tryna

  1. trying to

Nynorska redigera

Substantiv redigera

tryna

  1. böjningsform av tryne