trubadur

Svenska

Substantiv

Böjningar av trubadur	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trubadur	trubaduren	trubadurer	trubadurerna
Genitiv	trubadurs	trubadurens	trubadurers	trubadurernas

trubadur

1. skald och sångare från medeltidens Provence
2. (vardagligt) vissångare; kärlekssångare; en sångare som skriver de flesta av sina texter själv

Översättningar

skald och sångare från medeltidens Provence

• bokmål: trubadur m
• engelska: troubadour ^(en)
• spanska: trovador ^(es) m
• tyska: Troubadour ^(de) m,

vissångare

• bokmål: trubadur m
• engelska: troubadour ^(en), singer-songwriter ^(en)
• italienska: cantautore ^(it) m
• spanska: cantautor ^(es), trovador ^(es) m
• tyska: Liedermacher ^(de) m, Liedersänger m