Innan han går ut, tar han af sin person i spegeln och känner sig nöjd, säkert med rätta, ty tänkte han på det, skulle han se en medellång välvuxen karl i trettioåren med vackra bruna ögon, en stadig och vänlig blick och detta behag i min och hållning, mera bestickande än konventionell skönhet, en oskattbar egenskap intimtberoende på heder i lif och tankar och alltid ett säkert märke på goda och vakna karaktärer.